EN DRÖM SOM BLEV SANN

Kan ni tänka er att det här är vårt hemmastråk? Platsen på jorden som vi kallar hemma, och som hunden är bortskämd med att få gå varje dag. Bland öppna fält, på små stigar som vi delar med ryttare och med träd så långt ögat kan nå. Inte en enda gång har jag saknat stadslivet som erbjöds i våra två förra boenden. När jag flyttade till Västerås från Stockholm hade Fredrik en lägenhet mitt i stan, de 37 kvadratmetrarna tog emot mig från en kaosig huvudstad där jag aldrig hittat hem och det blev min trygga punkt. Precis utanför stadskärnan bodde vi andra gången, i vår trea på nästan 90 kvadratmeter med 70 kvadratmeters uteplats. Då hade vi nära till hockeyhallen Fredrik besökte flera gånger i veckan och visst hade det också sin charm. Nu har vi en mil till Västerås största shoppingcenter och är där på tio minuter med bil. Men trots att det är så nära så är vi så mycket på landet, och jag har hittat hem på riktigt. Här vill jag leva och dö.

Och av alla boenden vi har haft är det här det jag är mest stolt över. För att vi har tagit oss hit tillsammans. Barn och hus kom på tal ganska snabbt när vi började träffas och har alltid varit ett tydligt livsmål. Först var tanken att bygga ett nytt, och vi beställde hem huskataloger från varenda husleverantör i hela landet. Ändå var aldrig tanken att komma hit så fort. Trots det är jag inte förvånad. När man sätter ihop två personer med ADHD mot ett gemensamt mål går det oftast fort, men visst har vi fått offra en del på vägen. Visst har det varit nära att krackelera några gånger när vi knappt sett varandra och bara gått om varandra för att jobba, men utan det hade vi aldrig varit här. Och utan det hade vi aldrig kunnat sagt att vi faktiskt har gjort det här mestadels på egen hand.

Jag bad Fredrik om fem minuter med en kaffekopp vid köksbordet för att skriva ett morgoninlägg här på bloggen, och helt plötsligt har jag spunnit iväg mer än vad jag trodde att jag skulle göra. Jag ville visa upp vårt promenadstråk, och babbla om att vi skulle fortsätta med våra bokhyllor, men inlägget blev mer innehållsrikt och betydelsefullt än så. Och det är jag tacksam för. Att man kan ta tillvara på tankar som kommer när man har slagit sig ner vid köksfönstret.

15 reaktioner till “EN DRÖM SOM BLEV SANN

  1. Det ser verkligen fantastiskt ut! Tänk att ni fick gården, en gård som verkligen är ert drömboende. Ibland är det lätt att spinna iväg i tankarna när man skriver. Medans andra dagar kommer det knappt fram ett ord. För mig iallafall. Skönt att du fick en stund där vid köksbordet. Hoppas att det går bra med bokhyllebyggandet.

    Gilla

  2. Vad otroligt fint de ser ut. Och med er lilla ”biblotek” som du skrev i tidigare inlägg. Vad mysigt ni måste ha de.

    Gilla

  3. Känner i gen det där med adhd vill man något så vill man det snabbt::) Ni har verkligen ett litet paradis där ni bor med öppen natur 🙂 Förstår verkligen att du trivs där hoppas du får en super fin dag ❤

    Gilla

  4. Förstår att det måste vara en magisk känsla. Kul att få läsa lite om vägen dit. Så underbart när man träffar någon och allt bara faller på plats och man får gemensamma mål. Även om det varit en tuff väg dit så jäklar va grymma ni är.

    Gilla

  5. Erat promenadstråk ser ljuvligt ut! Och den första bilden på lilla My & eran hund är helt underbar! Min bror och hans tjej bygger hus på landet och flyttar ut om ca en månad. Det är precis vid vattnet och också fullt av sådana här stråk samtidigt som det bara går en kvart att åka in till Norrköping. Lite de bästa av två världar precis som ni har tänker jag. KRAM ♡

    Gilla

  6. Är så glad för din skull vännen! Ni har det så fint & va underbart att bo på landet. Jag & min man har samma tankar som er, att bygga hus och då är just närheten till naturen så viktig för oss, Trivs inte heller inne i stadskärnan. Grymt bra kämpat! Massa kramar❤️

    Gilla

  7. Så underbart att du och ni hittat hem. Nog märks det allt, det känns som det är en ny Moa i texterna också. Du verkar oftast glad men nu liksom genomlycklig. Jag tror att det här är precis dit ni var ämnade att hamna och att bo så där nära stan men ändå på landet är perfektion, det är så man kan hitta sig själv och bo i trygghet :). Jag förstår att du och ni hittat dit ni ska erat liv att forma tillsammans :).

    Gilla

  8. låter verkligen som rena dröm platsen att ha sitt hem på. Är så glad för din skull som hittat detta ställe, där du känner dig så hemma och trivs så bra ❤

    Gilla

  9. Man blir starka tillsammans och livet innehåller prövningar också, det gör en ännu mer stark. Visst är det tufft om man går omvarandra jobbmässigt osv men precis som du skriver så är det ju en del av det som tagit er hit idag. Det gäller att hotta en väg som passar för att nå dit man vill och ni verkar verkligen hittat helt rätt plats. Blir alltid lika glad när jag ser dina inlägg, bilder som talar sitt språk.

    Gilla

  10. Så härligt det låter när du beskriver. det!

    Vi flyttade från Stockholm till vårt drömhus ute på landet och bodde där i 3 år och jag har aldrig saknat stan så mycket som jag gjorde under de tre åren.
    Jag är verkligen inte en ”landet” människa.

    Nu bor vi i stan igen och jag är så lycklig!!

    Tänk att vi människor är så otroligt olika, medan en längtar efter landet så längtar den andra efter storstan. 🙂

    Kram kram

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s