EN DAG FÖR STUDIER

Touchdown tisdag – andra koppen kaffe är på väg ner i kroppen och när jag tittar på dagens schema blir jag helt vimmelkantig. Om sex minuter går startskottet för en dag med studier långt bortom klockan 16:00 och det kommer bli en pärs att få det att fungera med barnen hemma. Nu, lagom till starten har Frank somnat och jag hoppas att den sömnen iallafall håller i sig i mer än en timme så att jag får en bra start.

Jag har byggt upp ett extra stort kontor på köksbordet dagen till ära och sitter här och längtar mer än någonsin tills jag kan hämta hem mormors gamla skrivbord som står i Stockholm. Som ni ser här över har jag haft en liten linslus med mig på morgonen. Hon älskar att stå framför spegeln och apa sig och jag älskar att kunna glida upp bakom henne och ta några bilder. Hon blir dessutom så mallig när vi lägger över bilderna på datorn så hon får se sig själv på storskärm.

VECKA 14

/ Moodboard Vecka 14 /

I slutet av förra veckan skrev jag om att livet kändes övermäktigt, husets ideér hämmade och om försvunna gnistor. Efter en helg borta från bloggen, och efter en söndag där saker och ting lossnade lite grann känner jag mig redo för en ny vecka. Och som ni kan se på moodboarden har vi gladeligen gjort plats för lite renovering. Vi ägnade nämligen gårdagen till att reda ut lite saker som nu lättat från våra axlar.

Sovrummet är spacklat och trots att jag inte tror att vi kommer färdigställa det under vecka 14 så tror jag stenhårt på att det iallafall blir målat. Först ska det slipas, sen ska taket strykas och så ska väggarna bli gröna. Lister, foder och socklar ska dit, men innan det måste det köpas speciella sågar och annat. Men det går framåt.

Det går framåt även i det rummet som ska bli bibliotek. Igår gjorde vi en beställning på stommar till bokhyllorna vi ska bygga in och färgvalen är gjorda. Vilket tar oss till nästa projekt – en tv-möbel som ska specialbeställas med hjälp av Järfälla Kök. Fantastiskt.

Trots att jag försöker blunda för det drunknar den här veckan i studier och det ska bli intressant och se hur det går. Kaffe kommer att vara energikällan under veckan, macbooken kommer gå varmt och jag tror att jag kommer säga ”Tyst” till min treåring 400 gånger om dagen.

För att kompensera upp att mamma är tråkig framför datorn tänkte jag att vi skulle försöka sticka ut och promenera över åkrarna vid oss. Och passa på att pyssla lite i trädgården. My älskar verkligen att vara där ute och jag ser fram emot vår och sommar här.

ATT SE TILLBAKA OCH BLICKA FRAMÅT

Den senaste veckan, eller kanske de senaste veckorna har livet känts lite övermäktigt. Eller som att behovet av att få landa i den livsförändringen vi gjort tagit udden av allting annat. När vi flyttade in var jag eld och lågor i tre dagar, packade upp hundra flyttkartonger och pratade renovering både högt och lågt. Men efter det var det som att gnistan försvann.

Jag tittar på de spacklade väggarna i sovrummet och tänker att så har det stått, i 14 dagar. Jag tittar på bokstavstavlorna där jag inte författat några ord och på de icke nedklippta buskarna i trädgården och tänker att det inte är likt mig. Det är inte likt oss att påbörja projekt som vi inte avslutar och inte likt oss att inte göra saker vi har möjlighet till.

Jag tänker tillbaka till den lilla trädgården utanför lägenheten där vi första året till och med planterade jordgubbsplantorna för tidigt. Eller bara längtade efter att få åka till Plantagen och köpa blommor. Och så tittar jag ut genom fönstret på pallkragarna som skulle behöva rensas och känner att, nej, inte idag.

Kanske är det för att det är så mycket att ta tag i. Eller för att tiden inte räcker till. Och orken känns skadeskjuten. Eller för att vi inte riktigt vet hur vi vill ha det. Bra saker tar tid sägs det, så jag antar att jag får luta mig mot det och bara hänga med.

EN BOKSKATT OCH MYCKET STUDIER

En utav de största skatterna vi har här hemma är Jan Lööfs sagosamling. Jan Lööfs ”Sagan om det röda äpplet” var min absoluta favoritbok när jag var liten och tidigt tidigt började jag läsa hans sagor för My. 2017 gjordes en jubileumsbok för att hylla hans 50 år som författare och den julen fick jag & Lilla My den i julklapp av min mamma. Trots det har jag märkt att vi den senaste tiden valt det lite enklare upplägget vid bokstunderna, ljudböcker eller e-böcker i StoryTel-appen. Igår däremot, plockade vi fram den här lilla pärlan igen och Lilla My sa det ”Det är så mysigt när du läser, mamma”.

Det känns som att det bara har varit intensiva veckor sedan vi flyttade hit till gården. De första två jobbade Fredrik över tolv timmar per dygn och efter det har jag haft mycket studier på agendan. Igår skickade jag in den sista inlämningen för kursen och kan andas ut, iallafall i en dag eller så. På tisdag börjar nästa kurs och den är så fullspäckad att det minst sagt ska bli intressant och se om det överhuvudtaget går ihop.

Men, det är fredag. Jag har gått och irriterat mig på en försenad leverans av en sak familjen beställt men känner att jag behöver börja släppa det. Nu kommer helgen och paketet kommer ligga kvar på terminalen där det varit tvärstopp sedan i måndags. En petitess i dagens läge, men ibland är det fint att få hänga upp sig på sådant också.

LITE SKADESKJUTNA

Det är onsdag och min ständiga följeslagare här över förklarar ganska bra hur vi känner oss. Lite uppgivna, lite trötta och lite skadeskjutna. Efter min examination igår samlade jag mina sista krafter till en löprunda där jag verkligen fick sätta till pannbenet för att ta mig runt. Det var stumt och tungt, men som alltid, helt fantastiskt när man väl stod på trappen hemma igen.

Idag då? Idag kommer vardagspusslet bli mitt största problem. Hemma med två barn och två djur ska jag försöka närvara på en föreläsning, en kursintroduktion och ett textseminarium över datorn. Men skam den som ger sig! Efter jobbet ska Fredrik åka förbi ICA och hämta vår mat vi beställt och sen får vi se hur kvällen artar sig. Igår somnade jag i soffan strax efter åtta och jag lär inte vara piggare ikväll.

STUMMA LÖPARBEN OCH EXAMINATION

Tisdagen är kommen och här hemma har vi haft en minst sagt köldslagen morgon, men vad gör det när himlen är klarblå och solen redan har tittat fram? Redan vid 05:10 imorse var det ljust och det är betydligt enklare att kliva upp på morgonen när världen utanför redan vaknat till liv. Så vid 05:30 satte jag på kaffebryggaren med stumma ben. Jag och Brownie letade oss nämligen ut på en löptur igår eftermiddag. 3,5 kilometer rev vi av över öppna fält och även om det inte är mycket för en vanlig människa så är det som att springa ett marathon i en hjärt- och lungsjuk kropp.

Idag är det dags för examination av den näst sista delen i den här kursen. Ett grupparbete värt tre högskolepoäng. På fredag har jag rivit av 15 högskolepoäng redan och det här med att plugga på distans går av bara farten. Med tanke på det rådande läget går examinationen av stapeln digitalt – men Fredrik kommer hem och tar barnen så att jag kan examineras i lugn och ro.

VECKA 13

/ Moodboard Vecka 13 /

Vecka 13 står för dörren och för min del kommer den att bli hysterisk. Den är nämligen helt fullsmockad med studier. Imorgon ska vi examinera det sista arbetet för kursen och på onsdag är det kursintroduktion för en ny. På fredag ska ett stort arbete in och sen är det dags att traggla ny kurslitteratur Det allra första arbetet vi gjorde i kursen kom dock tillbaka med högsta betyg vilket gav mig en rejäl spark i röven till att fortsätta trots att jag numer också har två barn hemma på heltid.

Vi kom aldrig någonvart med vårt sovrum under förra veckan. Tröttheten och vardagsirritationen tog överhanden och sovrummet förblev därmed orört. Men kanske kanske kan vi lägga lite krut där några vardagskvällar så att det iallafall blir iordninggjort för målning.

Annars glider jag omkring här hemma och tar sticklingar av mina blommor. Och trivs med det. Det är även dags att börja röja lite utvändigt på gården och kanske fixa till det lilla odlingsland som våra säljare anlade. Det ska rivas, alternativt byggas ut så småningom men det blir nog inte den här sommaren.

Och så har det nog blivit dags att ta tag i träningen. Något måste man ju fördriva tiden med när man sitter fast på hemmaplan. Så det blir nog till att riva fram lite hantlar, motståndsband och vår kettlebell. Kanske till vår veranda om solen från förra veckan hänger i sig. Då kan jag träna medan Frank sover i vagnen och My leker med hunden på gräsmattan.

VECKORESUMÉ VECKA 12

Veckans känslor – Uppgivenhet, trötthet och glädje.
Veckans tacksamhet –
Folk som hör av sig och bryr sig såhär i isoleringstider.
Veckans köp –
Ingenting, eftersom jag sitter fast här.
Veckans måltid –
Ingenting slår gårdagens grillning.
Veckans upptäckt –
En ny, fantastisk promenadväg med hunden.
Veckans aj –
Har ett sår på mitt ena finger som aldrig läker.
Veckans My –
Lider självklart av tristess men är så fin mot sin lillebror.
Veckans Frank –
Har haft det kämpigt, men han kör på!
Veckans mest aktiva dag –
Är nog dagen idag. Vi har varit ute på gården och röjt.

Tre bra
– Det känns som att jag har kommit igång ordentligt med bloggen igen.
– Arbetet med egenindragen el har flutit på.
– Ostleveransen vi fick av en kär vän.

Tre dåliga
– Att sitta här isolerad på grund av riskgruppsanalysen.
– Orken till att renovera i sovrummet har inte funnits.
Läget just nu tär ganska mycket på oss allihopa.

Veckans tre mest lästa inlägg
ETT PROVISORISKT VARDAGSRUM
GÅRDENS MORGONSKRUD
ÅTTA MÅNADER

PREMIÄREN ÄR GJORD

Årets grillpremiär har gått av stapeln. Och första grillningen här på vår gård är gjord. Det i kylig nollgradig temperatur medan solen var på väg ner över åkrarna. Vi slängde entrecote, korv, sparris och röd paprika på grillen och avnjöt det tillsammans med en potatisgratäng. Men åt, det gjorde vi inomhus. Att sitta och huttra på verandan bara för att det halvt finns en regel som säger att man äter ute om man grillar är ingenting för oss. Vi har dock infravärme i hela taket på verandan, men den kommer komma väl till pass andra kvällar.

Jag har precis slagit mig ner hemma igen efter en minst sagt kylig promenad med hunden. Vi gick en mil över stock, sten och åkrar och den sista biten längtade jag verkligen hem till kaffet. Som jag nu har i min hand. Det blir en söndag hemma på fortet, förhoppningsvis ute på gården om vi kan hålla oss borta från grävmaskinen. Vi skulle behöva bära ner lite kartonger till garaget och elda upp lite löv.

GÅRDENS MORGONSKRUD

Tänk att det här är bostadshusets morgonskrud den här lördagen. Ljusblå himmel, strålande sol och ett gräs som vittnar om två årstider. Frost från nattens minusgrader där solen ännu inte värmt upp och bar gräsmatta med lite kvarvarande höstlöv där solen nått.

Fredrik gav mig sovmorgon till strax efter sju när jag självmant gick upp för att släppa ut hunden. När hon galopperade runt i trädgården tog jag några bilder och nu sitter jag vid köksfönstret och dricker kaffe och äter frukost. Jag ska visa er den här platsen någon dag, för den är långt ifrån optimal för varken frukostätning eller bloggande men har blivit en favoritplats ändå.

Om en liten stund kommer det dundra in en grävmaskin som sakta men säkert kommer börja gräva upp delar av vår tomt. Vi håller nämligen på att dra in egen el till huset.