SORGENS SVARTA FÄRG

 

Jag hänger fram den svarta klänningen, plockar ut ett par puderrosa högklackade skor ur garderoben och med detsamma så vill jag ringa till mormor. Hon som alltid tyckte att jag var så fin när jag klädde mig kvinnligt. Hon som föredrog uppsatt hår i en stram bulle, smycken och ett läppglans på läpparna framför hoodies, sneakers och utsläppt hår som jag vanligtvis brukar gå runt i. Jag vill ringa till henne och säga att det idag är lite ordning på hennes tös. På hennes enda barnbarn. Men så kommer jag på att jag inte kan plocka upp telefonen och ringa henne. För hennes nummer har ingen abonnent längre. Det är för henne jag klär mig i svart idag, det är för henne jag klär mig i det som i urminnes tider varit sorgens färg.

5 reaktioner till “SORGENS SVARTA FÄRG

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s