ÄR JAG PÅ VÄG ATT BLI EN MORGONMÄNNISKA?

 

Alltid älskat myset med henne – lika mycket då som nu.

För ett tag sedan skrev jag ett inlägg med rubriken ”Kan man bli en morgonmänniska?” Där jag bland annat tog upp att jag skulle vara så lycklig om jag bara fick en liten gnutta av det där morgonpigga som andra människor verkar ha. Jag skrev att jag strävade efter tidigare ställda klockor då jag hade kommit underfund med vilket försprång tiden på morgonen skulle kunna ge mig. Och här är vi, tolv dagar senare. Min klocka ringde klockan fem imorse och lyckan över vad som komma skall fick mig att gå upp utan bekymmer. Strax därefter kom även Lilla My vinglandes med trötta ögon och nu ger vi hennes pappa lite extra tid i sängen innan jag ska ge mig iväg till gymmet och den bokade Yin Yoga-klassen. Men hur fantastiskt är det inte, att man med tankekraft kan styra så mycket? Hade jag behövt göra något som jag inte hade sett fram emot hade det varit jättejobbigt att kliva upp ur sängen idag. Nu blev det det motsatta och det ger mig så mycket energi. Det gör att jag tycker att det vore galenskap att sova bort morgonen och missa så mycket. Det har börjat göra mig till en morgonmänniska.

Och vi ska inte ens tala om hur mysigt det är att få ta tillvara på en stund tillsammans med Lilla My innan förskola och jobb. Idag jobbar jag till tidigast 17:30 vilket betyder att efter att familjen har hämtat mig på jobbet och vi kommer hem är det dags för nattning av My. Att vi har gått upp tidigt idag ger oss tid tillsammans, tid som vi behöver. Tid som jag ska ta tillvara på nu.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s