NÄR MAN BLIR ÖVERRASKAD

 

Igår var jag hemma strax innan 21 efter att ha slitit på jobbet en löningsdag. En celsius med koffein var vad jag hade fått i mig på hela dagen och jag var både trött och lite uppgiven. Jag tror att det tog en minut från det att jag hade sparkat av mig skorna tills jag la mig i fosterställning i soffan när jag kom hem. Och så började jag ångestfyllt blicka ut över vårt kaos i hemmet. Blicken stannade plötsligt på en stor låda på vår köksö, så jag frågade Fredrik var det var och han svarade ”Gå och titta” med ett leende på läpparna. Så jag gjorde det. Och möttes av det ni kan se på bilden här över.

Ett blått paket med fyra tryckta bokstäver talade snabbt om för mig att innehållet skulle vara från ett utav mina favoritmärken. Nyfiken och ivrig rev jag upp paketet och hittade blåa och vita ränder. Marinblått är min favoritfärg och randigt är mitt favoritmönster, som han känner mig den där mannen. Klädesplagget det står GIRLS på är världens mjukaste tshirt och det andra är den finaste klänningen jag någonsin ägt. Ser framför mig hur jag står på en brygga någonstans under semestern i den klänningen, med utsläppt hår och ett par vita sneakers.

Han förvånar mig alltid, överraskar mig med allt från en liten godispåse till finare klädesplagg och jag blir lika överväldigad varje gång. Fylld av glädje och tacksamhet fann jag ny energi och gick inte och la mig förrän efter midnatt. Jag åt middag, svarade på mejl och letade fram min kalender som har varit borta i tre veckor. Tänk vad lite uppskattning kan göra.

EN MIDSOMMARNATTSDRÖM

 

Midsommar 2018 var som en dröm – enkelt, okomplicerat, fyllt med kärlek och glädje. Precis som det ska vara. Kanske som det aldrig tidigare har varit. Och nu har jag äntligen hunnit föra över några bilder från den kvällen från kameran till datorn så att jag kan visa er. På förhand var tanken att jag, Lilla My & Fredrik skulle vara själva på midsommar. Vi hade OSA:t nej till tidigare års traditioner på grund av både mitt och Lilla My’s mående, men sen så föreslog min kollega (läs: numer en utav mitt livs bästa personer) Elin om vi skulle slå ihop vår och hennes midsommar. Och förslaget blev verklighet.

Jag jobbade till 15:00 och två timmar senare steg Elin och hennes Måns innanför vår dörr, med världens finaste hund. I handen hade Elin tre kransar – en till alla oss tjejer och vi delade ut välkomstdrinkar Fredrik hade blandat ihop. Eftersom att vi alla skulle upp tidigt dagen efter skiljdes vi åt vid 01:30. Men våra åtta timmar är mitt livs bästa midsommar. Vi grillade både lax och kött och dukade upp i vår trädgård. Till tonerna av svensk musik åt vi middag och efterrätt beståendes av gräddtårta. Vi skålade för varandra, spelade spel, plockade egenodlade jordgubbar och busade med Lilla My. Framåt kvällen fick vedträna i våra vedkorgar brinna och vi värmde oss under filtarna när solen gått ner. Sen kramade vi om varandra och lovade att det här skulle bli en ny fantastisk tradition.

WEEK 26

/Moodboard Week 26/

Det är måndag igen och det är bara två veckor kvar att jobba innan två veckors semester. Det känns faktiskt helt ofattbart att det bara är 14 dagar kvar av intensiva jobbpass innan jag inte ska vara där på lika många dagar. Min kontrollbehovspersonlighet mår inte riktigt toppen över att jag ska släppa allt och bara ta det som det kommer i två veckor, men jag är övertygad om att det kommer göra mig gott. Och jag ser fram emot att familjen ska ha semester ihop för första gången någonsin. Ja, ni läste rätt – för första gången någonsin. Men nu ska vi inte gå händelserna i förväg, för det är ju trots allt bara vecka 26.

Veckan kommer bjuda på 58 arbetstimmar men faktiskt väldigt mycket mer därtill. Det känns som att tiden där jag bara går till jobbet och sen går hem och sover är förbi, iallafall för den här gången. I förra veckan hade jag möte med en medlemsrådgivare på World Class här i Västerås. Det är nog Västerås dyraste gym med en prislapp på 550 kronor i månaden. Efter mötet hade jag tecknat ett medlemskap på tre år och det känns som att det här kommer bli starten på en ny resa. Oavsett hur sjuk jag än är mår min kropp bäst av att röra på sig och tillsammans med gänget på World Class kommer jag verkligen kunna ge min kropp den chansen. Det är fantastiskt. Redan imorgon tänkte jag dra igång träningen med ett pass som fokuserar på min coremuskulatur.

Imorgon blir vi en till i familjen för ett dygn också – kommer ni ihåg Alfons? Hunden som var här flera gången i månaden förut innan jag började jobba heltid? Han ska spendera lite tid med mig och familjen och det gör oss så glada. Jag önskar att det var för lite längre tid men vi ska nog hinna med lite skogspromenader och hundmys iallafall. Han brukar alltid krypa upp och lägga sig på kudden bredvid när vi ska sova om nätterna och det är fantastiskt.

I slutet av veckan är det dags för årstraditionen Västerås Cityfestival där flertalet artister spelar på olika scener nere på stan. Under de tre åren jag har bott här har jag alltid försökt hålla mig hemma eller utanför stan den helgen. Men i år ser det ut som att det blir annorlunda.

OCH HALLÅ! Det är första juli på söndag, hur kan tiden gå så fort?

Tre inlägg att se fram emot på bloggen den kommande veckan
– Lite midsommarbilder
– Nytt porslin
– Att investera i sin kropp

WEEK 25

/Moodboard Week 25/

Det är midsommarvecka och fram tills här för bara några dagar sedan hade jag & Fredrik planerat att bara vara hemma han, jag, Lilla My och kaninerna. Men så pratade jag med Elin på mitt jobb som för övrigt är en tjej ni nog kommer att få höra mycket om framöver, Hur som helst, vi snackade ihop oss och nu kommer hon och hennes Måns hit till oss på midsommar. Det blir inte en jättestor grej, men vi ska grilla, Fredrik ska göra en gräddtårta och jag tänkte pynta lite i trädgården. Så mellan alla mina jobbpass fram tills dess tänkte jag försöka hitta lite lampslingor att hänga i trädgården och så ska vi åka ut till min svärfar och förhoppningsvis hämta lite björkar. Jag jobbar 08-15 på midsommar så jag måste försöka få så mycket som möjligt gjort nu dagarna innan trots att jag kommer snitta 10 eller 11 timmar på jobbet varje dag. På torsdag hoppas jag att jag kan sluta 15:30 och då hinner vi i familjen handla all mat.

Dagen efter midsommar är det dags för en fin travtradition. Midsommardagstravet på Fornaboda Travbana i Lindesberg. Herregud vad jag älskar det stället. Det tar mig tillbaka till uppväxten, pappas travhästar och allt spring på travbanor. Jag är så glad att jag får dela det med mannen jag lever med, min dotter och min svärfar nu även i vuxen ålder. Jag längtar till lördag, längtar till att få packa in oss i bilen och åka iväg över dagen.

Det var nog det, veckan bjuder på 50 jobbtimmar också – vilket inte är så mycket om man jämför med de timmarna jag brukar jobba. Så det ska nog bli bra det här. Lite jobb, lite återhämtning och massa fix inför roliga saker.

Tre inlägg att se fram emot på bloggen under den kommande veckan
– Två stycken elefanter
– Min midsommarafton i bilder
– Det växer i vårt land

NÄR PERFEKTIONISTEN SVIKER

Perfektionisten i mig är den som i hela mitt liv har tagit mig igenom allt jag har utsatts för. De helhjärtade försöken att vara bäst för mig själv gav mig A i samtliga ämnen i skolan förutom två trots 97% frånvaro under gymnasietiden. Det var perfektionisten i mig som fick för sig att läsa alla mattekurser jag bara kunde trots att jag gick linjen estetik och som idag gör att jag kan läsa precis vad jag vill om jag vill vidareutbilda mig. Perfektionisten i mig gör att jag är bra på mina jobb och alltid väljer rätt presenter vid födelsedagar och andra högtider. Men det finns en baksida av strävandet efter att allt ska vara perfekt. Baksidan och käftsmällarna som kommer när man inser att det inte blev som man hade tänkt sig. Jag tror att det visar sig allra tydligast här på bloggen faktiskt. För har jag missat morgoninlägget en dag säger min hjärna till mig att det inte är någon idé överhuvudtaget. Har jag bara gjort två istället för tre inlägg en måndag är redan hela veckan förlorad och då kan jag lika gärna strunta i att uppdatera helt. Det hände förra veckan. Igen. Men som vanligt blev mina pass på jobbet längre, fler och jobbigare än väntat och i ärlighetens namn har jag inte så mycket energi kvar att ta av nu. Men på lördag är det midsommardagen och då är mitt jobb stängt, så då kan jag inte jobba oavsett om jag vill eller inte.

Men, vi skäller lite på den där perfektionisten som sitter där inne i mitt huvud och så tar vi nya tag. Veckans moodboard är på grund av tidsbrist inte ihopsatt ännu, men jag ska göra en nu innan jag åker till jobbet och så ska ni få en vid lunchtid. Ni som fortfarande är kvar här inne och läser trots mitt slarvande.

FRÅN LUGNT TILL HEKTISKT

 

Klockan är 19:37 och det senaste dygnet har varit aningen intensivt. Tanken var att jag skulle ha jobbat 15-20 igår och 07:30-15:30 idag men ofta, alldeles för ofta ändras mina jobbpass till längre för att kollegor faller bort. Igår morse satt jag hemma hos mamma och drack teet här över i lugn och ro när en arbetskollega ringde och frågade om jag kunde komma in till jobbet så fort som möjligt. Så jag kastade mig från Stockholm till Västrås och jobbet på ynka två timmar. Idag åkte jag till jobbet med god förhoppning om att jag skulle få åka hem och hämta på förskolan efter passet, men så fick vi in en sjukanmälning och jag fick stanna till 17:30.

NU har jag däremot kommit hem och har krupit ner i soffan efter att ha ätit en melonsallad med prosciutto i, det är en utav de nya salladerna på mitt jobb och den är gudomlig. Nu tänkte jag svara på mejl, kolla på en hotellnatt på Kolmården och somna i soffan.

EN SUR ONSDAGSLISTA

 

Det är onsdag, jag jobbar mitt favoritpass på jobbet och kommer både hinna med förskolehämtningen och middag med familjen ikväll. Med andra ord är livet ganska fantastiskt, något som denna lista kanske inte riktigt är. Men den är fantastiskt rolig och jag kan faktiskt inte låta bli att publicera den. Here we go: den sura listan.

Det obehagligaste jag vet är utan tvekan att skriva med blyertspennor. Jag tror faktiskt inte att jag har gjort det sedan jag gick i ettan i grundskolan. Jag hatar känslan av den sega udden mot pappret, ljudet och ens blotta synen av en blyertspenna. Här om veckan slängde jag till och med en kollegas blyertspenna och frågade henne om hon var dum i huvudet för att hon använde en. Nej, tack gud för bläckpennor, det är det finaste vi har här på jorden.

Det osexigaste jag vet hos killar är nog gitarrspelande, sliskigt långt hår och smörande. Svärmorsdrömmar? Nej tack.

Den äckligaste maten jag vet är SÅ SVÅRT att skriva om, jag är nämligen inte särskilt kräsen när det kommer till mat och äter mer eller mindre allt. Förut vägrade jag korv stroganoff men det gör jag inte längre, det skulle vara Fredriks vita bönor och stark korv som får mig att rysa då.

Jag blir arg på människor som tror att alla andra ska göra saker åt dem, som aldrig tar ansvar för någonting och som självklart såldes heller aldrig tycker att det är deras fel. I Sverige 2018 verkar det knappt finnas något som heter ”eget ansvar” och det gör mig skogstokig.

Något som får mig att byta radiokanal är utan tvekan reklam, men i jämfört med Mix Megapols inslag ”dilemma” är reklamen lätt att leva med. Alltså vem kommer ens på något så dumt? Du ringer in med ditt problem till tre idioter i radio som ska bestämma om du ska dumpa din flickvän eller inte? Kom igen, återigen: lite eget jävla ansvar och lite förnuft.

Sist jag ville ta till knytnävarna var nog igår. När jag blir arg eller irriterad är min första naturliga instinkt att slå till någon. Lite rubbat, men det är som det är. När kunder på jobbet inte plockar undan brickan efter sig vill jag ta upp närmsta bulle och sula den genom hela servering, eller slå till dem med glasskopan.

Fulaste plagget jag vet är nog ändå nätstrumpbyxor, alltså vad händer med hjärnan hos folk som frivilligt vill sätta på sig det? Och varför finns det folk som vill ha en röd bh under en genomskinlig vit tröja? Och herregud ta er samman och sluta ha linnen ÖVER tshirtar. Ni ser ut som idioter.

När jag blir arg skriker jag allt och ingenting. Gud vad jag är glad över att min sambo inte ska svara på den här frågan, haha. På hockeyn är det könsord, hemma är det nog meningar som ”Du är ju helt jävla dum i huvudet” och på jobbet yppar jag ofta ”Vad fan är det för fel på folk?”

WEEK 24 – JAG ÄR TILLBAKA!

/Moodboard Week 24/

Det har gått 14 dagar sedan jag senast var ledig från mitt jobb, och 10 dagar sedan vi senast hördes av. Jag hade en målbild om att jag skulle kunna hålla bloggningen konstant trots att jag jobbade mycket den här månaden men 82 jobbtimmar de senaste sju dagarna har tagit ifrån mig all min fritid, och när jag väl har varit på hemmaplan har jag busat med min dotter och pussat på min sambo. Men som jag har saknat er, och saknat att skriva. Precis som alltid tänkte jag att jag skulle bjuda på en moodboard såhär i början av veckan.

Idag är det måndag och jag är faktiskt ledig. Helst av allt skulle jag nog vilja ligga under täcket i sängen hela dagen, ha Lilla My hemma från förskolan och ligga i poolen som vi har i trädgården. Men det är dessvärre ett heltidsjobb att vara kroniskt sjuk också och när läkarna hörde att jag skulle lite tid till övers bokades det in röntgen av kroppens samtliga organ för att göra en utvärdering av mitt nuvarande hälsotillstånd. Så alldeles strax ska jag sätta mig på tåget mot Stockholm och åka upp till Karolinska Sjukhuset. Senare under eftermiddagen hoppas jag dock att jag hinner med en frisörtid också, mitt hår har aldrig varit så slitet som det är just nu. Det är verkligen helt förstört i topparna.

Annars så bjuder den här veckan på tre stycken öppningspass på jobbet. Det är verkligen mina favoritpass. 07:30-15:30, samåkning till jobbet med Fredrik och bäst av allt – förskolehämtningar och familjehäng på kvällarna. Det känns som att vi behöver ta igen lite tid tillsammans efter mina intensiva jobbveckor och kanske kan vi hitta ner till hamnen och ta en promenad eller äta en middag ute bara vi tre.

Tre inlägg att se fram emot den kommande veckan på bloggen
– OM EN ELEFANT
– TAVLORNA I KÖKET
– MY’S BOLLHAV

GRILLSPETT OCH FÅ SOVTIMMAR

 

Spett med marinerad fläskfilé, chorizo och spett med rödlök och champinjoner. Det och en fantastisk sallad med italiensk salladsdressing blev vår middag igår. Jag förberedde allt redan när vi hade hämtat Lilla My på förskolan, ni vet: marinerade köttet, trädde allt annat på spett och gjorde sallad. Jag tycker att det är så skönt att förbereda sådant när man har möjlighet, för sedan kommer det alltid en nattning emellan och ska man börja med all mat utan att ha förberett efter den blir det alltid jättesen middag. Nu var det lätt att bara tända grillen vid 19:30 och äta en halvtimme senare.

Natten till idag hälsade smärtan på med full kraft och jag låg och kved i flera timmar. Utan att få panik dock, för i samma rum låg ju världens finaste familj och snarkade. Tänk vad någons närvaro kan spela stor roll när saker och ting är tufft. Idag jobbar jag till 20:00 och kommer inte att vara hemma förrän sent, det är nackdelen med att inte köra bil, busstrafiken i den här staden är skev och åker alla omvägar man kan. Tio minuter tar det med bil från vårt hem till mitt jobb, och över en timme tar det att ta sig hem med kollektivtrafiken. Någon borde verkligen tänka till. Men, det är ju inte hela världen ändå.

MOODBOARD & BUCKET LIST JUNI

Juni är här, och SOM jag har längtat! Det känns som att många saker har legat på is fram till den här månaden, saker som man velat göra som inte varit möjliga innan månadsskiftet. Men, nu är det dags att sätta fart på all kreativitet som finns där inne i huvudet och det tror jag kommer vara både tufft, nyttigt och fantastiskt kul. I juni kommer jag ha fler puckar i luften än vad jag haft på väldigt länge, men det är okej för jag går in med en sådan entusiasm och vilja att det inte kan bli fel. Först och främst har jag bara ynka fyra dagar lediga från jobb den här månaden så det kommer bli slitsamt men jag ser ändå fram emot det. Jobb är dock så tråkigt för er att lyssna på så jag tänkte att vi skulle hoppa över det och prata om händelser och mål.

Läsa tre böcker
Äntligen har jag kommit in i den där perioden där jag inte vill titta på tv, inte vill titta ikapp serier och knappt bryr mig om vad som händer i instagramflödet. Ändå ägnar jag iallafall mellan en och två timmar framför tvn varje kväll och många många minuter scrollande i instagramflödet i brist på bättre saker. I förrgår började jag dock läsa en ny bok och den är redan snart slut, så den och två andra böcker tänker jag ägna mig åt den här månaden. Jag är i det moodet nu och jag har bara väntat på att få komma dit.

Fira midsommar med familjen
Ja. I år kommer vi att frångå den traditionen vi haft de senaste tre åren och faktiskt ”fira” här hemma. Mycket beroende på både min och My’s hälsosituation som inte är vidare stabil men också för att vi inte orkar ge så mycket av vår familj till alla andra. Vi behöver inga fler måsten och åtaganden och det räcker gott och väl med att jag jobbar på midsommarafton.

Midsommartravet på Fornaboda Travbana
Ni som följt mig ett tag vet att jag uppväxt på travbanor runt omkring i hela norden faktiskt. Och när jag träffade Fredrik och hans pappa föddes passionen på nytt. Jag är faktiskt den i familjen som vinner mest när jag tippar. En och en halv timme från Västerås ligger Lindesberg där Fornaboda travbana ligger och där har vi som ny tradition minst två dagar varje år som vi åker dit. Dagen efter midsommar är en utav traditiondagarna och självklart blir det så i år också. Fantastiskt.

Detaljinredning i hemmet
Nu har jag kommit ner på detaljnivå här hemma när det kommer till inredning och det är nog det roligaste jag vet. Redan nu till helgen hoppas jag få upp nya gardinstänger och gardiner i sovrummet och nu är jag inne i ett sådant flow att jag bara måste fortsätta. Så det kommer bli mycket detaljinredning och piff här hemma. Både inne och ute.

Det får räcka hittills för den här månaden – självklart kommer vi att boka in saker under tidens gång men de fyra punkterna här över är ändå inte så pjåkigt med tanke på att jag ska jobba över 200 timmar. Juni kommer bli fint.