OM ATT DRA I NÖDBROMSEN

 

Det svåraste som finns i livet är nog att försöka se på sitt eget liv utifrån. Att för en sekund, en timme eller en vecka försöka distansera sig från den där gröten av tankar i huvudet och försöka analysera sig själv som om man vore någon annan. Det brukar ju heta att – när man är mitt uppe i någonting så är det svårt att se vad som blir rätt och fel. Och det stämmer verkligen. För även om jag har tyckt att mitt liv de senaste månaderna har gått över förväntan bra med tanke på allt som har hänt så har jag missat att det också tär väldigt mycket på mig som människa. Och att det som har tärt i sin tur skapar obalans i min vardag, varit en anledning till onödiga konflikter och kanske beslut som jag har trott varit lyckliga som i slutändan blivit olyckliga. Här innan helgen så drog jag i nödbromsen. Jag gick hem tidigare från jobbet för att kroppen inte orkade, och nu har jag sjukskrivit mig i början av veckan. För att det inte är sunt att jobba med en förkylning i kroppen som varit med sedan en månad tillbaka, och för att det inte är sunt att jobba när jag knaprar mer tabletter än vad jag tar andetag på en dag.

Idag sov jag till halv elva och när jag gick upp satte jag på den sista halvtimmen av en film jag kollat på i etapper de senaste veckorna. Bara en sådan sak – att jag inte ens tagit mig tid att se en film från början till slut. Jag skulle egentligen ha jobbat mellan tio och halv sju idag och då skulle Lilla My ha varit hos Fredrik, men nu har vi bestämt oss för att ses allihopa istället. Håller det fina vädret i sig kanske vi kan leka lite ute i solen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s