Jag välkomnar denna tisdag med gäspningar, grus i ögonen och en enorm önskan om att jag bara fick dra täcket över huvudet igen. Jag jobbade 10-18:30 igår och fick sedan ett break för en och en halv timmes middag innan jag skulle vara tillbaka på jobbet igen för personalmöte. Mötet drog igång 20:00 och en timme senare sprang vi ut genom centrumet innan det larmades. När jag kom hem tog jag av mig kläderna vid sängkanten och kröp ner under täcket och somnade som en stock.
Men trots att jag har sovit nio timmar känns det som att jag har fått två minuters sömn. Jag antar att det reder ut sig under dagen, eller nu när jag ska traska mot jobbet i -12 grader, men just nu känns dagen evighetslång. Jag jobbar 11-20 och ikväll hoppas jag verkligen att jag ska orka vara uppe en stund och ta itu med lite grejer här hemma. När man bara sover mellan jobbpassen känns det som att man lever på jobbet och trots att jag på något vis älskar det så är det såklart inte hållbart i längden.
Vad jobbar du med? 😊
GillaGilla