VECKORESUMÉ V.17

Veckans känslor – Mycket ilska.
Veckans tacksamhet – Lisa. Hon är så jävla bra.
Veckans köp – Pallkragar till uteplatsen
Veckans måltid – Tortillapizzor vi provade på igår.
Veckans upptäckt – Att EKO som öppnat här i Västerås inte var ett så roligt varuhus trots allt.
Veckans aj – Träningsvärken! Jag älskar den men aj.
Veckans My – Har faktiskt varit ganska mammig helt plötsligt.

Tre bra
– Sambons lediga fredag som gav oss en bonusdag. .
– Att jag & Lisa har kört igenom alla träningspass och att övningarna sitter.
– Att jag fick titta på min kusin som spelade innebandycup här i Västerås under helgen.

Tre dåliga
Att vår leverans till uteplatsen inte har hunnit komma.
Tiden har gått alldeles för fort.
Har haft så tuffa humörsvängningar den här veckan.

TRE ÅR OCH EN BATMANTÅRTA

My’s yngsta kusin har blivit tre år och han fick sin älskade batmantårta. Vi släntrade innanför dörren vid strax efter 14 och åkte hem strax efter 16. Två timmar var alldeles lagom för att hinna fika, äta tårta och busa massor. Det var hur trevligt som helst men hur intensivt och högljutt som helst så nu är vi verkligen helt slut. Tröttast av oss alla är nog My som somnade innan jag ens hade hunnit sätta fast henne i bilbarnstolen.

Nu har vi sjunkit ner i soffan och ska följa både travet och sjunde och avgörande omgången i SHL-finalen. Sen om ett tag blir det nog en långpromenad med världens bästa Alfons. Senare ikväll pratade vi om att göra hemmagjord pizza. Men: Det blir lugnt i vilket fall som helst. För imorgon ska vi fara runt en del igen.

VI GÖR OSS REDO FÖR KALAS

Godmorgon! Jag fick sovmorgon idag också men gick upp strax efter åtta och tog ut Alfons på en morgonpromenad. I hörlurarna shufflades det fram både Arja Saijonmaa och Gyllene Tider och då kom verkligen längtan efter sommaren för första gången. Det ska bli skönt med lite värme och framförallt lite mer liv ute. För så fort sommaren kommer lever ju alla upp.

Som ni läste i rubriken så gör vi oss redo för kalas här hemma. Och som ni ser på bilderna så är Lilla My minst sagt taggad. Hennes yngsta kusin Lukaz fyller tre år och klockan 14 ska vi vara där hemma för firande. Jag slog in paketet redan i början på veckan men fick göra om snöret alldeles nyss efter att My hade suttit och lekt med det. Alldeles strax ska jag hoppa in i duschen och sen ska jag försöka få i mig någon frukost.

ÄNTLIGEN ÄR DET MÖRKT!

”Vadå äntligen är det mörkt? Är hon inte riktigt klok?” tänker ni nog efter att ha läst rubriken till inlägget. Men hon är faktiskt klok. Här går alla runt och längtar efter ljusare tider och det gör även jag, men det är något visst med att se solen gå ned utanför fönstret och samtidigt få trippa runt i hemmet och tända ljus. Det är först då jag varvar ner och slappnar av. När ljusen tänds här hemma då har jag gjort mitt för dagen. Då kryper jag ner under en filt i soffan och bara är. Det är så välbehövligt och så nyttigt.

Fikan som sambon & Lilla My skulle ha åkt på omvandlades till en middag och vi åkte faktiskt dit hela familjen. Jag sov en stund på eftermiddagen och vid 16 vaknade jag upp av att sambon sa ”Ska vi åka dit och äta middag om en timme?” Så jag fick sätta en himla fart. Hann gå en halvtimmes promenad med hunden innan jag hoppade in i duschen, sminkade mig och fixade håret. Sen packade jag skötväskan i ilfart och satte på My andra kläder innan vi hoppade in i bilen hela familjen.

Vi var på plats strax efter fem och åkte hem förrän vid nio. Och vi har verkligen haft det så himla trevligt. Deras yngsta dotter Alexandra är bara en månad och det är så svårt att tänka sig att My har varit sådär liten. För att inte tala om hur skönt det är att träffa andra människor som också har barn. Det är en annan förståelse minst sagt.

Jag & Alfons har precis varit ute på vår kvällspromenad och nu har han krupit upp och somnat i min famn. Det är jobbigt att komma hem till folk man inte har varit hos förut – det är ju så mycket att upptäcka! Jag tänkte sitta och knappa lite på datorn men sen är det dags för mig att också signa ut för idag.

SOVMORGON EN FREDAG

Ja ni läste rätt! Idag fick jag sovmorgon. För vet ni vad? Sambon bestämde sig för att ta ledigt från jobbet idag så att vi får hela fyra lediga dagar tillsammans. Och jag är SÅ tacksam för det! Sov till strax innan nio när familjen kom in och väckte mig och nu har jag precis ätit frukost.

Vid lunchtid kommer Alfons hit och så ska han vara med oss de här fyra dagarna. Ska bli så mysigt som vanligt. Sambon har lovat att köra lite skit till skroten och eventuellt kanske klippa gräsmattan om vädret tillåter. Sen måste vi ut i förrådet och ta fram lite grejer som ska till några vänner som precis fick barn. Ska passa på att ta ut vinterkläderna och lite sånt också när vi ändå är där ute och springer.

Vid fem åker sambon & Lilla My iväg och hälsar på vännerna jag skrev om här över men jag tänkte stanna hemma och unna mig lite egentid. De blir bara borta någon timme eller så, men tänk att få ligga på soffan en hel timme utan att bli störd. Det är en dröm för oss småbarnsföräldrar!

ÖNSKEINLÄGG – VÅRT TRÄNINGSUPPLÄGG JUST NU

Jag har hunnit träna TVÅ PASS och ni har redan bombarderat mitt kommentarsfält med frågan om hur mitt träningsupplägg ser ut. Det är jätteroligt att ni frågar och jag blir så glad när ni engagerar er. Däremot så är det ganska nytt för mig också just nu och jag vet inte hur det kommer att te sig i framtiden. Men, jag tänkte att jag skulle göra ett inlägg iallafall. Så får ni se hur startpositionen ser ut och så får framtiden utvisa vart vi tar oss.

Ursprungsplanen är att jag & Lisa ska träna tre gånger i veckan – men redan nu funderar vi på att lägga till ett fjärde pass. Eftersom att livet måste fungera utanför träningen också har vi inte satt upp några exakta dagar på när träningen ska genomföras. Vi planerar veckorna lite pö om pö så att vi kan ta hänsyn till jobbtider och annat som finns i vardagen. Och det känns skönt. Veckan är ju trots allt sju dagar och man kan snurra runt lite på det.

Träningspass 1 består av benträning.
Träningspass 2 fokuserar på armarna.
Träningspass 3 har mycket fokus på rygg men också axelpartier.

Tanken här är att vi eventuellt ska lägga in ett fjärde pass med fokus på corepartiet också. Men det har vi inte riktigt bestämt ännu! Vi tränar efter ett rullande fyraveckorsschema med periodiseringar. Vi kör alltså samma övningar men ändrar vikter, reps och set varje vecka. Sen går vi tillbaka tillbaka och börjar om från början igen.

Hur träningsupplägget kommer att passa oss är alldeles för tidigt att sia om just nu. Om en månad kommer vi veta lite mer, och då kanske det kommer ett nytt sånt här inlägg! Jag skapar en kategori med namnet ”Training” för den här typen av inlägg så att vi kan samla alltsammans på en och samma plats.

FÖRSÖKER FÅ IHOP DAGEN

Hej igen! Här hemma har dagen spunnit på i några timmar och jag har lyckats skaka av mig ganska mycket besvikelse och ledsamhet. Jag tog en dusch efter mitt inlägg imorse för på något sätt så mår man bättre när man får skölja bort alla jävla tårar och sen bara kliva ut ur badrummet som en ny (nåja) människa. Jag & Lilla My har hunnit köra två maskiner tvätt och hängt dem, städat skafferi, kyl & frys och gjort iordning i kaninburen. Mellan allt bus i lekhörnan har vi också hunnit med både frukost och lunch, men det är lite kinkigt med maten just idag.

Det blir en lite körig eftermiddag här hemma dock. Strax innan fem är tanken att vi ska storhandla vilket brukar ta runt timmen. Sen ska vi åka hem och packa in allting och sen måste jag försöka både laga och äta mat innan jag ger mig iväg till gymmet. Och helst ska jag ju lyckas med kruxet att äta en timme innan jag ska träna. Menmen, det ska nog gå ihop!

NÄR KÄRLEKEN GÅR SÖNDER FÖR ETT TAG

Ja. Ni har ju läst rubriken och sanningen är att det inte är så muntert här hemma idag. Både jag och min sambo är hetlevrade människor. Vi har ett temperament utöver det vanliga båda två och är vana att vara den som skriker högst och är argast. När vi drar åt samma håll så uträttar vi storverk innan folk ens hunnit reagera på att vi har börjat. Men när vi drar åt olika håll – då bråkar vi tills någonting går sönder.

Igår var det en sån kväll när allting bara gick fel. När skriken gick i skytteltrafik, tårarna bara sprutade och förhållandet gick sönder. När jag var mitt uppe i det tänkte jag ”Nu har jag fan fått nog, jag gör inte det här en gång till. Nu är det slut”. När jag gick och la mig och sov på soffan kände jag samma sak. Men så imorse vaknade jag upp av en puss i pannan och sen gick jag in och kröp ner bredvid My i sängen. Och så är det varje gång stormen har dragit förbi. Jag vet att det är här jag vill vara – oavsett vad. Det här är min familj. Det är det finaste jag har i mitt liv och inga bråk i världen kommer kunna ändra på det.

Men såhär dagen efter är det fortfarande tufft. Jag är inte så arg längre, men jag är ledsen och sårad. Tanken att stänga av allting slår mig. Att inte känna någonting. Att bli som en robot. Men samtidigt så vet jag att det inte är jag. Jag är jag på grund av alla känslorna. Jag Moa Larsson – är en känslomänniska av rang. Och det är trots allt det finaste jag har. Men det vore så fint att för en sekund bara få vara likgiltig till allt vad livet innebär. 

Jag vet faktiskt inte varför jag delar med mig av det här. Kanske för att jag alltid är totalt ärlig med er. Kanske för att det kan hjälpa någon. Kanske för att jag inte vill låtsas att allting är en dans på rosor. Idag är det lite tufft, men jag vet att vi vänder den här skutan till någonting bra snart igen. För det är det man gör i en familj. Man ger inte upp på varandra. 

DE FEM BÄSTA SAKERNA MED ATT VARA MAMMA

Onsdagslistan den här veckan tänkte jag skulle få bestå av någonting som bland oss bloggare har kallats ”Five things challenge”. Som min rubrik lyder ska man helt enkelt lista de fem bästa sakerna med att vara mamma. Jag blev nominerad av fina @tovelarsson men tänkte faktiskt inte nominera vidare då jag tror att de flesta på något håll redan har blivit nominerade och svarat på det här. Hur som helst! Här kommer listan, som var förbannat klurig att få ihop.

NU ÄR VI EN FAMILJ PÅ RIKTIGT
– Ja, NU är vi en familj på riktigt. Vi är inte bara ett par och sambos: Vi är en treenighet. Vi är mamma, pappa och barn. I förbifarten har jag hört ”Och så kommer Moa & Fredrik med deras dotter My” Det är ljuv musik i mina öron. Det är så jävla häftigt. MIN FAMILJ! MIN!

ATT FÅ CHANSEN ATT FÖRA NÅGONTING VIDARE
– Vår Lilla My är 50% av mig. Vi kommer alltid att dela blodsband – jag kommer alltid att vara hennes mamma. Och på den här resan, under hennes liv: Är det JAG som ska uppfostra henne, visa henne livet och lära henne om rätt och fel. Det jag älskar, det ger jag till henne. Som AIK och supporterskapet. Det är så häftigt att få chansen att ge det till henne – oavsett om hon väljer att följa min väg eller röja en egen.

ATT FÅ VARA NÅGONS ALLT
– Den här ovillkorliga kärleken hon har till mig, och jag till henne. Det bubblande skrattet och leendet hon alltid möter mig med, oavsett om jag skällt på henne en minut tidigare eller inte. De glittrande ögonen och armarna i luften som betyder ”LYFT UPP MIG, LYFT UPP MIG!”. Varje gång hon kryper efter mig i full fart för att sedan skratta hjärtligt när jag vänder mig om och ger henne ett leende. Jag ryser när jag skriver detta. Inget är större.

ATT FÅ ANSVARA FÖR ETT LIV
– Har ni tänkt på det någon gång? Att vi som har barn ansvarar för ett liv. Har ni tänkt på vad det innebär? Samtidigt som det får mig att flyga högt så gör det mig livrädd. Men först och främst så älskar jag det. Det boostar mig. Det gör mig till en bättre människa. Jag tänker några varv extra och har blivit en gnutta ödmjukare sen jag blev mamma.

ATT FÅ FÖLJA VARJE STEG AV UTVECKLINGEN
– Det är också en HÄFTIG grej. Jag har burit henne i min mage, jag har känt hennes sparkar och hennes hicka redan innan hon kom till världen. Jag hörde hennes första skrik, såg hennes första tårar. Gav Lilla My hennes första måltid, köpte hennes första klädesplagg. Jag fanns där första gången hon var sjuk. Jag peppade henne när hon lärde sig krypa och stå. Jag får följa varje steg av hennes utveckling och det är utom denna värld.

MER TRÅKIGT ÄN SKÖNT MED LITE PLANER

Godmorgon! Vi är inne på dag fyra av träningsvärk i benen och nu har vi även adderat armarna. Jag & Lisa var iväg och tränade igår kväll. Vi rev av gymmet på en timme vilket var en ren lycka i sig för då hann vi hem till Biggest Loser. När klockan slog nio hade jag precis satt mig i soffan med vaniljkvarg, bär och en banan för att fylla på med lite energi. Jag duschade i första pausen och efter programmet gick jag och la mig.

Men ja, onsdag. Och jag har faktiskt ingen aning om vad vi ska göra idag. Vi skulle behöva ta en sväng till affären för att stödhandla lite så vi klarar oss till nästa storhandling. Men mer än så är det inte. Vilket känns mer tråkigt än skönt. Sambon ska jobba över ikväll så jag vet inte när jag får se honom hemma. Menmen, vi brudar klarar oss som vanligt.