ONSDAGSLISTAN – 100

Jag som person hatar egentligen listor med osammanhängande frågor. När jag sitter och kommer på onsdagslistor hit på bloggen brukar jag vilja kategorisera mig. Nischa in mig på inredning, mat, årstider eller liknande. Men jag bugar mig ibland för era önskemål också, eftersom att ni är en del av det här lika mycket som jag är. Och då och då kommer det in önskemål från er om listor som jag ska fylla i, den som kommer här nedan, med 100 frågor om allt möjligt är en sådan.

SENASTE
Drycken – En iskall celsius med smak av lime och citron.
Telefonsamtalet – Hade jag med min chefsläkare.
Meddelandet – Fick jag från PostNord.
Sång jag lyssnade på – Alex Järvi, tack för allt vi va.

HAR DU NÅGONSIN
Dejtat någon – Inte klassiskt dejtat någon som man ser på film.
Någon varit otrogen mot dig – Dessvärre, ja.
Varit kär – Det är jag just nu.
Förlorat en speciell person – Alldeles för många. Speciellt min pappa.
Varit deprimerad – Ja. Mer eller mindre i perioder.
Somnat sittandes – Någon enstaka gång i fåtöljen.

TRE FAVORITFÄRGER
Grå
Marinblå
Gul

I ÅR HAR DU
Lärt känna en ny vän – Ja, en hel del faktiskt.
Fått ditt hjärta krossat – Nej. Tack och lov.
Skrattat så du gråtit – Ja. Med både vänner och familj.
Träffat någon som förändrat ditt liv – Ja.
Insett vilka som är dina äkta vänner – Det vet jag sedan lång tid tillbaka.
Fått reda på att någon snackat skit om dig – Det gör väl folk om alla jämt tänker jag.
Kysst en kompis – Ptja, det beror på hur man ser det.
Investerat i något – Ja, den senaste affären gjorde jag för en dryg vecka sedan.

BLANDAT
Hur många barn vill du ha – My & Frank, fler blir det inte.
Har du några djur – Tre stycken med fyra tassar vardera.
Vill du ändra ditt namn – Nej. Men det ville jag alltid när jag var liten.
Vad gjorde du under din förra födelsedag – Jag jobbade, och umgicks med familjen.
Vilken tid vaknade du idag – Vid 06:27.
Vad gjorde du igår runt midnatt – Åt brieost, tro det eller ej.
Vad längtar du efter – Våra husplaner.
En sak du skulle vilja ändra i ditt liv – Jag är nöjd.
Vad lyssnar du på – I musikväg allt förutom opera.
Vad gör dig glad just nu – Att jag kommit igång med träningen igen.
Vad gör dig irriterad just nu – Min sömnbrist.

OM DIG
Namn – Moa Larsson, med en drös mellannamn.
Civilstånd – Samboskap i väntan på förlovningsringen.
Stjärntecken – Jungfru, tro det eller ej.
Kön – Kvinna.
Gymnasium – Mediagymnasiet i Stockholm, inriktning journalistik och tv-produktion.
Högskola – Inte ännu, kanske efter mammaledigheten.
Hårfärg – Blond.
Hårlängd – På tok för långt.
Längd – 163 stolta centimeter.
Vad gillar du hos dig själv – Det mesta, egentligen.
Piercing – Inga alls.
Tatuering – AIKs gamla emblem på vänster underarm närmast hjärtat.
Höger eller vänster – Högerfotad med en vänsterjabb.

DIN FÖRSTA
Operation – En ögonoperation när jag var två år.
Piercing – Ingen, om inte hål i öronen räknas.
Tatuering – Är AIK-märket till pappa.
Sport – Jag utövade, boxning. Jag såg live, ishockey.
Husdjur – Kaniner, höns och guldfiskar.
Vaccination du minns – Stelkramp i årskurs fyra.
Konsert – Avanged Sevenfold.
Alkohol du drack – Öl.

JUST NU
Äter jag –
Salta pinnar.
Dricker jag – Vatten.
Är jag på väg – Att hämta My om två timmar.
Lyssnar du på – Franks snarkande.
Väntar du på – Att energin ska komma tillbaka.

DIN FRAMTID
Vill du ha barn – Inte fler än jag har.
Vill du gifta dig – Jag vill ha en ring, men inte ett bröllop?
Karriär i åtanke – Receptarie eller advokat.

DET BÄSTA HOS DET MOTSATTA KÖNET
Läppar eller ögon –
Ögon!
Kramar eller pussar – Kramar.
Kortare eller längre – Definitivt längre.
Yngre eller äldre – Äldre.
Planerare eller spontan – Planerare.
Mage eller armar – Armmuskler går före magmuskler alla dagar i veckan.
Tatueringar eller piercingar – Tatueringar. Piercingar är läskigt på killar.
Känslig eller okänslig – Okänslig.
Ragg eller förhållande – Förhållande!
Bråkstake eller tveksam – Hah, bråkstake. Jag är ju tillsammans med en.

HAR DU NÅGONSIN
Kysst en främling –
På tok för många gånger.
Gjort något sjukt spontant – Jag hatar spontana grejer egentligen, men ja.
Krossat någons hjärta – Folk påstår det.
Fått hjärtat krossat – Inte kärleksmässigt.
Blivit arresterad – Ja.
Dissat någon – Jämt känns det som.
Gråtit när någon dött – Många gånger.
Gillat en killkompis mer än som vän – Nej.

TROR DU PÅ
Dig själv – JA!
Mirakel – Absolut.
Kärlek vid första ögonkastet – Ptja, jodå.
Himlen – Någonting finns det iallafall.
Tomten – Nej.
Att kyssas på första dejten – Kör bara.
Änglar – I viss bemärkelse.

SVARA ÄRLIGT
Har du varit otrogen – Nej.
Dejtat flera samtidigt – Ja.
Tror du att det är möjligt att vara trogen livet ut? Självklart.

EN HELT NY VARDAG

Gudarna ska veta att det inte är en dans på rosor att mer eller mindre vara gräsänka och ta hand om en treåring och ett spädbarn själv mellan 06:30 på morgonen och 21:00 på kvällen. Ändå var dagen igår, liksom dagen idag – bara en i raden den närmsta tiden. Jag trodde någonstans att jag skulle vara avtrubbad och van vid det här laget, hela första året med Lilla My var det i princip bara hon och jag, men det är svårare när man helt plötsligt ska räcka till till två. Det kommer alltid att vara värt det, men energin har försvunnit redan innan man själv hunnit ta del av den och trots att jag har en fin vision om att bloggen inte ska bli lidande så kommer det att vara omöjligt vissa dagar.

Igår var My’s första dag på förskolan efter det långa sommarlovet och de närmsta dagarna handlar det mesta om att komma in i de nya rutinerna. Hennes 9-14 schema tisdag, onsdag och torsdag, den evighetslånga helgen som kommer att bli fredag, lördag, söndag och måndag och så alla vardagsbestyr som ska in där emellan. Jag gör morgondagens frukostar när alla andra sover för natten och lagar middagar när båda barnen sover eller Frank sover och My är på förskolan. Det gäller att hitta sina vägar.

Just sådana här ögonblick som ni kan bevittna här uppe är dock en dans på rosor. Tänk att det är början på deras syskonrelation. Ett sätt att umgås trots att de inte kan förstå varandra ett dugg. Snart är det dags att göra sig iordning för onsdag och allt vad den innebär. Men först ska vi mysa en stund till, med ovårdade morgonfrisyrer och tveksamma morgonhumör.

NÅGON HAR BLIVIT STOR PÅ RIKTIGT

Och så traskade hon iväg, efter ett sex veckors långt sommarlov och jag måste erkänna att jag känner lite likadant som jag gjorde första gången hon började på förskolan. Jag känner nog nästan mer. Mer stolthet. Stolthet över vad vi har åstadkommit den här sommaren, stolthet över att det är en riktigt stor tjej som gick iväg till sin nya avdelning idag.

Det kan hända att vi har skjutit lite på saker och ting när det gäller My’s utveckling eftersom att vi visste att lillebror var på väg och att vi skulle få en lång sommar tillsammans. Men under den månaden Frank funnits hos oss har den här damen slutat med det mesta, helt på egna villkor. För det är den vägen man måste gå med vår kloka My, hon måste få vara med och bestämma själv, annars går det aldrig. Som när hon första januari bestämde sig för att sova i egen säng och bara har fortsatt med det.

För tre veckor sedan slutade vi med blöja utan potträning och inatt sov hon första natten utan nattblöjan också. En endaste liten olycka är allt vi haft på tre veckor, vällingen är skrotad och borta sedan länge och här i förra veckan lämnade hon över alla sina älskade nappar till katterna på Skansen. Att sluta med nappar har jag alltid sett som vårt största hinder, och visst har hon fällt några tårar vid två tillfällen – men det har inte varit mer än så. Mammas treåring.

FRANK – EN MÅNAD

Igår, den artonde augusti var det exakt en månad sedan lillebror kom till oss. Det är som vanligt med barn, man kan inte för allt i världen förstå vart tiden tar vägen. Ändå känns det som att vi alltid har varit fyra. Som att livet innan honom knappt existerar. När jag och Fredrik började prata om barn för första gången för över fyra år sedan var det i benämningen av en son. En son som skulle heta Frank. Och ibland får jag påminna mig själv om att han faktiskt finns på riktigt nu. Benämningen här hemma är oftast ”lillebror” eftersom Lilla My är närvarande eller ”lilla gubben” eftersom att han verkligen ser ut som en liten gubbe.

Senaste BVC-kontrollen visade en vikt på nästan fem kilo, en längd på 55,2 centimeter och ett huvudomfång på 38,4 centimeter. Vi har med andra ord en riktigt stor kille – som utan tvekan sticker iväg i kurvmåtten. Han är ganska tung för sin tid, och brås på sin mamma och storasyster och har ett väldigt stort huvud. Mössor mellan 1-2 månader har vi redan fått skänka bort och istället använder vi mössor som är till för barn som är ett halvår. Flaskmatningen går klockrent, han äter var tredje timme på dagarna och vaknar två gånger på nätterna och klunkar i sig 120 ml.

Annars har han bytt sömniga perioden mot en mer aktiv och det har konstaterats på BVC att han är riktigt stark i nacken och också otroligt uppmärksam på rörelser och ljud. Det bästa han vet är att ligga i sitt babynest placerad nära ett fönster och titta på ljuset. När man lägger honom där hinner man nästan dammsuga hela hemmet utan en enda protest. Protest blir det däremot när det vankas blöjbyten eller klädombyte, den här killen hatar nämligen att vara naken. Och så blir han väldigt ilsken när han kommer på att han är hungrig och flaskan inte finns nära till hands.

VECKA 34

/ Moodboard Vecka 34 /

Vecka 34 är här, jag vill benämna årstiden ute som höst och inte sommar och efter många veckors ledighet är det dags för den här familjen att kasta sig ut i vardagslivet igen. Men endast en utav fyra personer går tillbaka till sin vanliga vardag. Fredrik är den enda utav oss som inte står inför förändringar nu när hösten börjar. Som har samma jobb och samma jobbtider. Jag gick från sjukskriven på grund av komplikationer under graviditeten till semester och ska nu gå från semester in i den riktiga mammaledigheten. Och My, hon stängde ett helt kapitel när hon gick på sommarlov för sex veckor sedan och ska nu påbörja ett helt nytt.

05:40 imorse ringde Fredriks klocka som förkunnar att vi är tillbaka till vardagen. Till vardagen som innebär att han går ut genom dörren strax innan sju på morgonen och kommer tillbaka hem antingen efter 16 eller efter middagstid. Hela den här veckan blir det efter middagstid och det känns lite läskigt nu när vi varit så bortskämda med att ha honom hemma en hel månad. Hela den här veckan lever jag mer eller mindre ensamstående med barnen och jag vet att det kommer att bli tufft. Därför handlar det mesta om att återgå till rutinerna.

Rutinerna som blir helt annorlunda för Lilla My. Hon går ner från 40 timmar i veckan på förskolan till 15 eftersom jag är mammaledig och imorgon är det dags att göra entré på en ny avdelning. Med nya kompisar, nya pedagoger och nya äventyr. 09-14 blir hennes tider tisdagar, onsdagar och torsdagar och innan och efter det är det tid med mig och lillebror som gäller. För nu börjar min mammaledighet på riktigt. Ett helt år har jag framför mig.

För att inte känna mig allt för ensam den här veckan har jag sett till att få in lite väntid i kalendern. Några timmar idag, en middag på fredag. Och så ser jag fram emot långa barnvagnspromenader efter förskolelämningarna och träningspass hemma i vardagsrummet när barnen somnat. Det blir nog bra till slut.

SVAVELDOFT OCH MOTSTÅNDSBAND

Dagens första samtalsämne här hemma var svavel. Inte för att vi gillar icke metalliska grundämnen eller stabila isotoper – utan för att vi tycker om doften det ger. Som när man tänder en tändsticka, eller i det här fallet; den tändstickan som tände några värmeljus hemma hos imorse. Frank har varit igång sedan 05, och trots att Lilla My steg upp strax efter sju hade hon legat och pratat med sig själv både vaken och i drömmarna inne i sitt rum ett bra tag innan dess. Nu har jag slagit mig ner vid köksbordet med tända ljus och en varm kopp te. Vår allra sista semesterdag tillsammans om man bara räknar vardagar.

Om två timmar ska Fredrik åka iväg och hämta veckans matbeställning på ICA Maxi och innan dess tänkte jag köra ett träningspass med motståndsband här hemma. Fyra veckor har gått sedan förlossningen och nu är det dags att se vad kroppen går för rent träningsmässigt också. Det gäller att skynda långsamt när kroppen fortfarande läker, samtidigt är det viktigt att hjälpa den på traven i den mån man kan. Resan tillbaka får man aldrig gratis.

TORSDAGSFAVORITEN – FAMILJEN

Veckans torsdagsfavorit får hjärtat att klappa lite extra, för det är väl så det ska vara när man ser sin alldeles egna familj? För tre år sedan, samma dag som vi kom hem från BB, tog jag bilden ni kan se till höger. Lilla My och Fredrik hade slocknat i sängen efter tuffa dygn. I tre år har det varit en utav mina absolut favoritbilder i livet, trots att jag tog den i ett mörkt sovrum med en sketen mobilkamera. Bilden till vänster föreställer Fredrik och Frank och jag slogs direkt av likheterna. Av slumpen är det ju samma lilla elefantfilt som ligger där, och Fredrik ligger mer eller mindre i samma ställning och sover. Det enda som förändrats är skägget som nu växt sig längre. Och att det är lillebror som ligger där och inte storasyster.

Jag har funderat på den älskade födelseskalan från födelsetavla, som mer eller mindre hela Sverige har upphängda i sina hem. Det är som att man inte fött barn på riktigt om man inte har en sådan. Men, med de här bilderna på väggen känns de motiven överflödiga.

SKANSEN

Titta så hurtig jag var igår när vi kom in på Skansen, med detsamma åkte systemkameran upp för att dokumentera konstverket i entrén som också är en karta över hela stället. Medan My far runt bland djur och karuseller hade jag ju tänkt att jag skulle stå i högsta hugg med kameran och dokumentera söta stugor och stationshus, nordiska djur och sockervadd. Men här, vid kartan tog också mitt fotograferande slut. Något som jag förbannar mig själv för samtidigt som jag försöker vara förlåtande eftersom att det faktiskt betyder att jag levt i nuet. Samlat bilder på näthinnan, umgåtts med familjen och njutit. Men lite tråkigt är det allt!

Klockan elva lämnade vi min mammas bostad och inte förrän efter sex på kvällen hade vi återvänt. Jag vet inte hur många rundor det blev i karusellerna på tivoliområdet, och hur många gånger My skrek ”Titta en säl!” men jag vet det jag är mest stolt över från gårdagen iallafall. Att vår treåring lämnade alla sina nappar till katterna. Imorse kom första frågan efter napparna, men i övrigt går det helt galant. Bättre än förväntat. Som present för överlämningen fick hon en heliumballong med Greta Gris på som numer är en extra familjemedlem i vårt hushåll.

FRÅN VITT TILL GRÅTT

Jag tog med mig barnen till Stockholm, unnade Fredrik lite egentid och i gengäld gick min hall från kritvit till ljusgrå. För igår kväll när vi kom hem hade han faktiskt tagit tag i ett målarprojekt här hemma. Jag hade ju gissat på att sovrummet var först på tur eftersom vi haft det bestämt sedan September förra året men icke! Det blev en liten hallmakeover istället och det var kanske lika bra. När vi flyttade in skrapade vi möbler i väggarna så att putsen ramlade ner och det har blivit märken efter både barnvagnshjul och annat som man dragit in i all hast. En ljusljusljusgrå som är svår att fånga på bild blev både mycket mer roligt och mycket mer stilrent. Jag ska försöka ta lite bättre bilder när tillfälle ges. Nu hade jag en treåring som stod och skrek ”Släck lampan, mamma” precis bredvid mig.

Vi kom hem till Västerås sent igår och jag hann bara slänga i mig lite mat innan jag somnade mitt i kaoset. Frank låg hos Fredrik och skrek, My klättrade på mig och på tv:n skränade en tecknad figur ut dåliga barnlåtar på engelska. Men min trötthet överskuggade allting annat och jag somnade på en kudde längst ner i hörnet. När jag nattade My somnade jag och när jag väl tog mig in i vår säng hann jag knappt lägga huvudet på kudden. Välbehövligt såhär i efterhand eftersom jag steg upp redan före 05:30 med lillebror imorse.

TISDAGSRECEPTET – SKOGENS GULD

Egenplockade kantareller
Formfranska
Gul lök
Riven ost
Smör
Olivolja
Salt & Peppar

Det här receptet kan ni nog räkna ut själva, kanske får man inte ens benämna det som recept. Det är nog för enkelt, men det är det som är charmen med det hela. Att bara steka formfranska i olivolja med en väldans massa salt. Och därefter steka egenplockade kantareller med finhackad gul lök i både smör och olivolja, krydda med salt och peppar och så lägga upp röran på smörgåsen och toppa med riven ost. Det som är enkelt är oftast det allra godaste.