ONSDAGSLISTAN – DET HÄR ÄR JAG

På morgonen
Förr i tiden var jag en människa med ett fruktansvärt morgonhumör. Mina föräldrar tassade på tå hela min uppväxt och när jag träffade Fredrik sa han att han aldrig hade mött en person som var tröttare och otrevligare på morgonen. Lite av det hänger kvar, om det vill sig riktigt illa, men sedan vi fick Lilla My har jag blivit ljusår bättre. Nu är jag den som både städar, bäddar och gör iordning familjefrukostar tidigt på dagen.

På kvällen
Jag följer numer slaviskt de rutinerna som Fredrik har på kvällarna, att gå och lägga sig när klockan slår 22:00. Men, det är på kvällarna som min hjärna är som mest aktiv, då jag kommer på flest ideér eller vill vara som mest kreativ. Då kan min rastlösa själ få för sig att börja möblera om, rensa i köksskåpen eller ta en promenad.

På restaurangen
Är jag den personen som väljer platsen där jag har en överblick över hela lokalen. Jag hatar att sitta med ryggen mot saker och ting så att jag inte ser vad som händer. Med tanke på mitt kontrollbehov behöver jag sällan ens öppna menyn, den har jag redan läst på internet och jag vet precis vad jag vill ha. Jag beställer alltid in isvatten med citron och är överdrivet trevlig mot servicepersonalen eftersom att jag vet att de kommer ha minst två oförskämda sällskap under kvällen.

På café
Beställer jag alltid en stor chai latte innan jag slår mig ner för att göra en sak; äta det jag köpt. Jag blir lätt rastlös av mig och kan inte slå ihjäl flera timmar vid något bord bara för att det är mysigt.

I matbutiken
Är jag nog den mest strukturerade människan som finns. Jag har alltid en renskriven handlingslapp med mig, kategoriserad efter hur allting ligger i butiken. Jag är effektiv, snabb och har det gärna avklarat på så kort tid som möjligt. Nu storhandlar vi ju bara via ICA Online och åker och plockar upp och det är ett av de bästa besluten jag tagit i mitt liv.

I klädbutiken
Befinner jag mig nästan aldrig, och när jag gör det så väljer jag små välsorterade butiker som Vero Moda eller VILA. Att gå in på ett stort, stökigt H&M ger mig alltid kalla kårar. Ser jag ingenting intressant efter att ha scannat av butiken i ungefär fyrtiofem sekunder så vänder jag på klacken och går. Hittar jag mot förmodan någonting provar jag aldrig det i provhytten och är det lång kö eller en otrevlig kassör så lämnar jag plagget och går.

På bussen
De få gångerna jag åker buss är jag den som är först på, eftersom att jag stått och väntat längst, och sen är jag den som är först av, eftersom att jag är den som har ställt mig upp först. Jag måste åka framlänges på grund av åksjuka och det givna sällskapet är musik.

OM UPPGIVENHET OCH GULDGLIMTAR I VARDAGEN

Uppgivenhet är dagens ord, känsla och sinnesstämning. Kanske är det som Fredrik säger, att jag är alldeles för hård mot mig själv, att jag är alldeles för otålig och alldeles för stressad. Men, jag är trött på att vara gravid nu och vet att tiden lillebror får i magen nu efter beräknat födelsedatum varken gör honom eller mig gott. Risken att gå samma öde till mötes som med storasyster My ökar för varje dag han är kvar där inne. Infektion, blodförgiftning, svårighet att passera genom mitt bäcken. Igångsättning är det inte heller tal om, då medicinerna och det onaturliga förloppet inte gifter sig så bra med mina sjukdomar.

Det blev en hinnsvepning igår på eftermiddagen. Jag var öppen mellan 2-3 centimeter, huvudet ligger centralt precis innanför öppningen och förlossningsläkare och barnmorska lovade guld och gröna skogar. Om ni bara tar en promenad, sa de. Rör på er lite, så kommer det sätta igång. Men än har ingenting hänt. Men en fin promenad fick vi oss, och titta vad vi hittade längs med spåret! Skogens guld, kantarellerna. Det blev en total överraskning och Fredrik hoppade jämfota av glädje medan jag passade på att plocka lite blåbär.

DÅTID, NUTID OCH FRAMTID

Sitter ni ibland och funderar över vad ni gjorde exakt ett år tillbaka i tiden? Jag har kommit underfund med att jag gör det rätt ofta, och att det är ett ganska vanligt samtalsämne här hemma. Vi pratar mycket om dåtid och framtid här hemma. Drömmer oss tillbaka till det som har varit och drömmer oss fram till det som kommer. Det blir en fin balans till att leva i nutiden. Så jag gjorde en tillbakablick i bloggarkivet som berättade för mig att vi för ett år sedan hade semester tillsammans, min mamma var här och just den dagen hämtade vi hem en ny säng till Lilla My. Tiden bara flyger fram och jag kan inte förstå att vi vilken dag som helst kan ha en ny bebis i hennes gamla spjälsäng.

Igår kom den, teckenblödningen som sägs kan vara ett första steg i förlossningsförloppet. Jag har packat en övernattningsväska till Lilla My och skickar henne med farmor och Ippe till deras stuga utanför Västerås om några timmar och i eftermiddag ska jag ta mig till sjukhuset för en kontroll och förhoppningsvis en hinnsvepning. Det rör på sig, sakta men säkert. Jag försöker greppa varje halmstrå som finns men vet också att vi kanske får vänta en och en halv vecka till. Vardagen blir minst sagt lite absurd.

40+0

/ GRAVID VECKA 41 /

Igår nådde vi det, det efterlängtade beräknade förlossningsdatumet. Graviditeten sågs som 100% avklarad, appen skrek om de där noll dagarna som var kvar och jag hade burit på lillebror i 280 dagar. Idag har vi passerat förlossningsdatum, men har fortfarande två veckor kvar innan graviditeten räknas som överburen. +- två veckor heter det ju, och för vår del blev det + trots att alla läkare och barnmorskor flaggat för för tidig födsel sedan en evighet tillbaka. Och jag måste nog ändå erkänna att alla varningar om för tidig födsel nu slagit tillbaka i att det känns som att man väntat alldeles för länge. Det har tärt både psykiskt och fysiskt under så lång tid att jag snart är redo att lägga mig platt och bara ge upp livet för ett slag.

Det finns ju egentligen ingenting nytt att berätta om lillebror Frank nu. Allt är ju klart och den enda kurvan jag har att hänvisa till togs för en hel vecka sedan. Då var han återigen under medelsträcket till min stora förtjusning. Det är nämligen som så att förlossningsläkaren säger att ett barn på 3508 gram, det My vägde när hon kom, är absolut max vad som kan passera mitt trånga bäcken. Så från att ha varit 72% tillväxthämmad är jag nu rädd att han ska vara för stor och att vi ska stå där med kejsarsnitt som enda utväg. Det blir nästan parodi av alla svängar i den här graviditeten.

Imorgon har jag ett inplanerat besök för att träffa både barnmorska och förlossningsläkare och eventuellt kan hinnsvepning bli vägen vi väljer att vandra. Det är den snällaste varianten för att försöka skynda på förlossningsförloppet lite. Men då måste tappen vara mogen och lättåtkomlig. Den som lever får se, helt enkelt!

ÖSREGN OCH SPRÄTT IVÄG

”Och nu så vill jag sjunga att sommaren är skön” springer Lilla My tre år runt och skränar trots att det har ösregnat utanför fönstret hela dagen. Till och med åskan och blixtarna har varit på besök och det har inte varit tal om att försöka få till någon utevistelse. Istället har vi storstädat hemmets alla vrår och till och med orkat oss på en rensning i garderoben i hallen. Över 20 000 steg har min aktivitetsklocka noterat så ni kan ju tänka er hur mycket fram och tillbaka jag har sprungit sedan jag vaknade imorse.

Nu är det ordning och reda igen, förutom på blomsterfronten där jag måste plantera lite. För till min stora förtjusning träffade jag min blomtant på loppmarknaden igår och fick med mig två sticklingar med blomman Sprätt-Iväg. Jag har två från henne sedan tidigare som vuxit sig fina och stora här hemma och under tiden har Fredrik kommit underfund med att det är en utav hans favoritblommor trots att hans pappa bara påstår att det är ogräs. I övrigt så fick vi inte med oss så mycket spännande hem, förutom lego till Fredrik och ett klistermärkesark till Lilla My. Men jag är galet nöjd med bara två små sticklingar också.

VECKA 29

/ MOODBOARD VECKA 29 /

Redan förra veckan var det svårt att på förhand planera dagarna, lillebror kunde ju dyka upp vilken dag som helst. Han är fortfarande kvar i magen och nu när vi till och med passerat beräknat födelsedatum är chansen ännu större att förlossningsförloppet sätter igång från ingenstans. Så, vad planerar man när man när som helst kan behöva avbryta för förlossning? Inte så mycket, men lite av varje ändå.

Lilla My’s första sommarlovsvecka klarade vi av förra veckan och det blev en hel del lek och bus i lekparken, upplopp i trädgården och poolbadande. Den här veckan kommer nog att fortsätta i samma stuk. Väderprognosen visar regn och låga temperaturer i början på veckan men det går ju inte att förlita sig på, det vet vi till hundra procent med tanke på dagarna som passerat. I skrivandets stund regnar det iallafall och fortsätter det så får vi leka i trädgården i stövlar eller måla med målarfärg inne. Kanske spendera några timmar i köket och baka en eller flera kakor. Hon älskar ju att hjälpa till med matlagning och bakning. Att blanda diverse saker är det bästa hon vet.

Annars handlar nog det mesta om att ladda batterierna. Försöka sova när tillfällen ges, äta näringsrik mat så att kroppen har något att ta av nu på sluttampen och se till att plöja några böcker nu när jag fortfarande har tillfället. Hur mycket tid det kommer finnas för en bra bok på kvällskvisten framöver är ju omöjligt att säga.

Framförallt så måste jag försöka anamma veckans citat. Trust the timing of your life. Lillebror kommer när han är redo och det är dumt att stressa upp sig över att han inte är här än.

VECKORESUMÉ VECKA 28

Veckans känslor – Otålig men glad.
Veckans tacksamhet – Alla våra nära och kära.
Veckans köp – Mina två nya sticklingar.
Veckans måltid – Dagens pannkaksfrukost.
Veckans upptäckt – Att Alfons Åberg är My’s nya favoritböcker.
Veckans aj – Nej men alltså förvärkarna tar priset denna vecka också.
Veckans My – Har slutat helt med napp förutom när hon sover.
Veckans mest aktiva dag – I måndags var jag mest aktiv, säger min klocka!

Tre bra
– Vi har nått fram till beräknat födelsedatum med lillebror, fantastiskt ändå.
– Att Fredrik äntligen är klar med de stora jobben inför förlossningen.
– My fick träffa sin farmor mycket den här veckan, så uppskattat!

Tre dåliga
– Det ostadiga vädret har gjort det svårt att planera dagarna.
– Att My haft svårt med andningen den här veckan.
Treårstrotsen har verkligen nått nya nivåer. Helvetet.

Veckans tre mest lästa inlägg
HEJ FRÅN TOMATLANDET
FRÅN SHORTS TILL MÖSSA PÅ BARA NÅGRA TIMMAR
NÄR HAN ÅTERIGEN ÖVERRASKAR

NOLL DAGAR KVAR

Det känns som att det var längesedan jag ställde till med en ordentlig helgfrukost här hemma. Ni vet, pannkakor, nybakt bröd, frukttallrikar, smoothies, pålägg högt och lågt och juice i alla dess former. Anledningen till det är ganska enkel dock, Fredrik har jobbat de flesta helgerna den senaste tiden och när han väl varit ledig har det varit högtider och traditioner som stått i vägen. Igår var vi lediga tillsammans och trots att jag gjorde smoothies, kokade kaffe och bredde mackor åt vi frukosten på varsitt håll. Jag sittandes vid köksbordet djupt nedsjunken i mina egna tankar och övriga familjen framför tv:n i vardagsrummet. Idag däremot, var det ingen som kunde ducka för den pannkaksfrukosten jag slog ihop. Och vi fick en fin stund tillsammans att starta dagen på. Min mamma och pappa värnade aldrig om gemensamma frukostar när jag växte upp och det är något jag verkligen känner att jag måste ta ikapp nu i vuxen ålder.

Det är söndag, almanackan visar 14 Juli och idag har vi noll dagar kvar till beräknat födelsedatum. 40 hela graviditetsveckor har gått, men jag tror inte på långa vägar att det blir någon bebis idag. Istället har vi planerat in att fara iväg på loppis här i Västerås. Min svärfar har ett eget bord och trots att jag inte tänkte fynda någon mässing hos honom hoppas jag på fynd hos någon annan. Senast familjen var på loppis kom jag ju hem med den älskade jordgloben jag visat upp några gånger. Tänk att kunna hitta något sådant fint igen.

FRÅN EN GRÖN OAS

I förmiddags sa vi hej från ett regnigt Västerås, och nu säger jag hej från den gröna oasen i trädgården där jag spenderat de senaste fyra timmarna. Molnen blåste förbi, regnet gav sig av och fram kom så mycket sol och värme att vi var tvungna att byta om till badkläder. Vädret är inte att lita på den här sommaren, det har vi fått bekräftat ännu en gång. Men det gör mig ingenting, iallafall inte när molnen blåser åt rätt håll.

I förmiddags när My och Fredrik var iväg på äventyr passade jag på att sova en timme, och även My fick sig en lur mitt på dagen trots att vi egentligen tagit bort den vilostunden. Hon slocknade i soffan och jag och Fredrik tog tillfället i akt att få lite egentid och slog oss ner i varsin solstol i trädgården. Jag passade på att smita bort till vår gröna vägg i ena hörnet av trädgården också och bläddra lite i en inredningstidning medan jag smuttade på en kopp te. När My vaknade blev det bad för hela slanten och alldeles strax ska vi byta solen mot neddragna persienner och både fotboll och trav på tv-apparaterna. Det här artade sig till en lördag helt i min smak.

GENOM ETT REGNIGT VÄSTERÅS

”De är fortfarande gröna, mamma” ja alltså, tomaterna i vårt tomatland. Det var iallafall vad Lilla My konstaterade imorse när hon återigen fick dra på sig stövlar och regnjacka för att kunna göra entré i trädgården. Vi fick sol på eftermiddagen i torsdags, och hann med ett dopp i poolen men efter det har det bara varit regnigt och grått igen. Igår lyckades vi med två promenader i ösregn och dagens väder ser inte heller mycket ut för världen. Fredrik skyltade för att det till och med kunde dra in ett åskoväder lite senare.

Klockan är strax efter halv elva och nu kan man inte skriva godmorgon längre, men ni ska inte inbilla er att vi tog sovmorgon bara för att den här uppdateringen kommer lite senare. Strax innan sju var jag och My uppe och hoppade och Fredrik kom släntrandes någon halvtimme senare. Då mixade jag smoothie till hela familjen, kokade kaffe och gjorde mackor och nu är det bara jag och djuren som är hemma. Fredrik och My tog en sväng till återbruket för att slänga skräp och sedan ska de uträtta några ärenden på stan. Jag ska bara njuta av någon timmes tystnad och försöka komma ikapp med kommentarssvar här inne.